måndag 8 mars 2010

Tur o retur


Tänk så fort en helg kan gå.
Det var så kul att få umgås med la petit familia.
Adrian den stackars lilla sötaste har fått finna sig
i sin farmors pussar en hel helg :o).
Och så fort jag satt på tåget hem kom den stora stora seperationsångesten.
Kan man lära sig att hantera avsked?
Det var en rolig helg och som kronan på verket blev det
bröllopstårt-provsmakning. Oj vad gott!
Sen skulle man välja den som var bäst i test,
kan vi få båda 2 tack!
Nu borde jag säga borta bra men hemma bäst,
att det är skönt att komma hem eller något sådant
men den känslan hinner nog infinna sig under dagen. :o)

3 kommentarer:

maskinstickning sa...

Välkommen hem!!!

Prizillas pastiller sa...

å varmt välkommen hem igen lilla pladderfia:))
Och jag är den första att hålla med om separationsångest, jag VET ju faktiskt hur det är att ha barna i Stockholm och bo i Skåne. Det är drygt 60 långa mil för en kram...
Har inte hunnit börja på tunikan, rymmande hundar och kärt besök gjorde att planerna ändrades. Men garnet är nystat och klart!

Sussie sa...

Tack söta ni. Så rätt sagt att det är många mil mellan kramarna. :o/ Gör som Annica föreslog: skicka ut dom en liten tur och sticka på..... :o) Be dom ta med hundarna i långlina.......